Externa länkar Alltsedan de första mänskliga civilisationernas uppkomst har människan utnyttjat metaller utvunna ur mineral i berggrunden till verktyg och prydnadsföremål. I vår tid utgör malmbrytning och metallutvinning en bas för den tekniska och industriella utvecklingen. Men de gäller att hushålla med de geologiska naturresurserna. Malmer, metaller och malmmineral Med malm menar man en bergart som innehåller en sådan koncentration av metaller att den är ekonomiskt brytvärd. Är malmkroppen för liten för att vara brytvärd talar man om en mineralisering. I äldre tider krävdes oftast en ytnära och mycket koncentrerad malm för att den skulle gå att bryta med dåtidens enkla metoder, däremot var inte storleken så viktig. Med dagens storskaliga brytningsmetoder är storleken desto viktigare, däremot behöver metallhalterna inte vara lika höga, särskilt inte för mer sällsynta och värdefulla metaller.
Magnetit kallas ibland svartmalm. Magnetit bildas huvudsakligen under högt tryck och hög temperatur och nybildas inte i någon stor utsträckning på jordytan. Det bildas dock till exempel i samband med korrosion av ståloch ingår därför ofta i rost. Etymologi och historia Mineralet var känd sen antiken och har troligen sitt namn efter en fyndort Magnesia i Mindre Asien. Det gör malmen lätt att skilja ut från omgivande gråberg. Förekomst Magnetit är ett vanligt malmmineral som bryts i bland annat Kirunagruvan och Malmberget. Biogen magnetit Elektronmikroskopbild av Magnetospirillum gryphiswaldensev som innehåller en rad magnetitkristaller.