Särskrivning i svenskan. Ett försök till överblick Ett ofta citerat skräckexempel på hur fel det kan bli om särskrivningarna tillåts blomma är meningen nedan: En brun hårig flicka stod vid en bar disk och pratade med en sjuk gymnast. Visst kan man skratta åt den, och tycka att det av sammanhanget framgår vad som egentligen menas. Men hur ska man då reagera när man på en restaurang möter en skylt med den käcka uppmaningen Rök fritt! För att få reda på hur man inom språkvården ställer sig till fenomenet har jag gått igenom tidskriften Språkvårds samtliga artiklar som de finns listade på Svenska Språknämndens hemsida. För att sedan se litet av hur verkligheten ser ut vände jag mig till Translator Teknikinformations utmärkta nätpublikation Avigsidan.
Särskrivningar — tre möjliga förklaringar Särskrivningar — tre möjliga förklaringar Få språkliga fenomen väcker lika starka känslor som särskrivningar. Vissa läsare blir så irriterade på särskrivna ord att de tappar förtroendet för texten. Särskrivningar har alltid funnits, det är ett av de vanligaste språkfelen om man inte räknar rena misstag, som till exempel att två bokstäver råkat byta plats med varandra. Många tycker att de ser fler och fler särskrivna ord, men har särskrivningarna verkligen blivit fler? Ordens visuella form prioriteras Särskrivningar på skyltar och etiketter möter vi så gott som dagligen på förpackningar, affischer och i annonser. Det kommer av att reklamskaparna ser mer till vilket synintryck ordet ger än till språkriktighetsregler.